﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1819
Titel Bankernas räntor och utlåning
Titel.kortform Bankernas räntor och utlåning
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2012
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 26--27
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Finansinspektionen
Utgivare.2.nu.organisation Finansinspektionen
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE alternativkostnad
svDF den avkastning man skulle erhålla vid den bästa alternativa användningen av en viss resurs

svTE Baselkommittén
svUPTE Baselregelverket
svFK Den kommitté som förhandlar kring regelverket för banker och kreditinstitut som ska gälla internationellt. Exempel på överenskommelser är kapitalkrav för kreditinstitut, likviditetsreservkrav och krav på kreditinstituten att publicera information. Första regelverket skapades 1988 och kallades Basel 1. För närvarande diskuteras och utformas Basel 3 som 2013 ska börja införlivas.

svTE bostadsinstitut
svDF kreditinstitut specialiserat på långfristig finansiering av fastigheter

svTE certifikat
svDF värdepapper för handel på penningmarknaden
svAN Ett certifikat är ett skuldebrev som ges ut av till exempel en bank eller ett företag i syfte att låna pengar. Löptiden är maximalt ett år.

svTE CRR
svFK EU:s kapitaltäckningsförordning.
enTE Capital Requirements Regulation
enSYTE CRR

svTE CRD 4
svFK EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
enTE Capital Requirements Directive
enSYTE CRD 4

svTE derivat
svDF finansiellt instrument som innebär överenskommelser om förpliktelser vid en given framtida tidpunkt
svRETE swap
svAN Värdet på ett derivat är kopplat till en underliggande tillgång. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar.

svTE eget kapital
svDF post i företagets balansräkning som visar skillnaden mellan tillgångar och skulder, innehållande exempelvis kapital som tillskjutits av ägare, balanserade vinstmedel och reserver

svTE emission
svFK Innebär att ett företag ger ut en obligation, eller en annan typ av värdepapper, i syfte att låna pengar på marknaden.

svTE finansiella marknader
svFK Ett samlingsnamn för marknader där finansiella instrument handlas. De fyra viktigaste marknaderna är valutamarknaden, räntemarknaden, aktiemarknaden och derivatmarknaden.

svTE interbankmarknaden
svDF den marknad där banker handlar räntor och valutor sinsemellan

svTE interbankränta
svUPTE Stibor
svDF daglig referensränta baserad på de räntesatser för osäkrade lån som banker erbjuder till andra banker
svAN I Sverige kallas den ränta som banker ställer till varandra för utlåning i kronor för STIBOR (Stockholm Interbank Offered Rate). STIBOR används som referens för räntesättning eller prissättning av derivatkontrakt.

svTE kapitalbuffert
svDF kapital för att täcka förväntade eller oförväntade förluster

svTE kapitalkrav
svDF regler för hur mycket kapital ett företag minst måste hålla för att få bedriva verksamheten

svTE kapitaltäckning
svDF mått på hur stort kapital i förhållande till riskvägda tillgångar som en bank har för att klara kommande förluster

svTE kreditinstitut
svDF institut som är verksamma inom kreditmarknaden, exempelvis banker, och alltså lånar ut pengar

svTE kreditrisk
svDF risken att en låntagare inte fullgör sina förpliktelser

svTE LCR
svSYTE likviditetstäckningskvot
enTE liquidity coverage ratio
enSYTE LCR

svTE likviditet
svDF tillgången på likvida medel, i förhållande till förfallande skulder
svAN Ofta använt för att ange ett bolags betalningsförmåga på kort sikt.

svTE likviditetsreserv
svSYTE likviditetsbuffert
svDF likvida tillgångar avsedda att motverkal likviditetsproblem

svTE likviditetsrisk
svDF risk för att få svårigheter att infria sina betalningsåtaganden

svTE listpris
svDF den utlåningsränta som kreditinstitut presenterar på sin webbplats eller i tidningen
svRETE kreditinstitut

svTE löptid
svDF tidsperiod som återstår till utbetalning av en skuld eller förfall av en obligation
svAN Ju längre löptiden är, desto större är ränterisken.

svTE MFI
svSYTE monetära finansinstitut

svTE NS FR
svFK Strukturellt finansieringsmått
enTE Net Stable Funding Ratio
enSYTE NSFR

svTE obligation
svDF räntebärande löpande skuldförbindelse, eller ett skuldebrev, som ges ut (emitteras) av stat, kommun, kreditmarknadsbolag, hypoteksinstitut eller större företag
svAN Obligationer har i allmänhet lång löptid, minst ett år. Obligationens nominella belopp återbetalas när löptiden gått ut, däremellan sker periodiska ränteutbetalningar.

svTE reporänta
svFK Riksbankens styrränta. Den ränta som bankerna kan låna eller placera till hos Riksbanken på sju dagar.

svTE riskpremie
svDF den extra avkastning investerare kräver i kompensation för att de tar en högre risk

svTE räntebindningstid
svDF den period under vilken räntan på ett lån är bunden
svAN För statsskuldväxlar och de flesta statsobligationer är räntebindningstiden lika med lånens resterande löptid.

svTE räntepunkt
svDF en hundradels procent, dvs. 0,01 procent
svAN 100 räntepunkter motsvarar således 1 procent.

svTE ränterisk
svDF känslighetsmått för finansiella tillgångar och skulder som mäter hur värdet förändras när marknadsräntorna stiger eller faller

svTE ränteswap
svDF instrument för att byta ränteflöden (rörliga mot fasta räntor och tvärt om) för att anpassa räntebetalningar

svTE ränte- och valutaswap
svDF instrument för att byta ränteflöden mellan två valutor (exempelvis svensk ränta mot euroränta) och i förekommande fall kapitalbelopp
enTE cross-currency basis swap

svTE spread
svFK Anger vanligen skillnaden mellan två räntor. På obligationsmarknaden mäts spreaden i räntepunkter (se räntepunkt).

svTE swap
svDF avtal mellan två parter att utbyta en viss valuta/ränta mot en annan valuta/ränta under en i förväg bestämd tidsperiod och i enlighet med vissa villkor
svRETE ränteswap, ränte- och valutaswap

svTE säkerställda obligationer
svDF obligation där innehavaren har särskild förmånsrätt vid en eventuell konkurs
svAN Syftet med säkerställda obligationer är att kreditrisken normalt är lägre jämfört med obligationer som inte är säkerställda, vilket medför att upplåningskostnaderna sänks.

svTE valutarisk
svDF risken att påverkas negativt av rörelser i valutakurser
